Nytt år och nya möjligheter!

Dessutom har det redan gått 30 år sedan Sverige blev medlem i den Europeiska unionen. Tänk vad tiden går fort!

Från och med 1 januari 2025 har Sverige, Finland och Österrike varit EU-medlemmar i 30 år. Den 1 januari tog Polen över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd efter Ungern. Det polska ordförandeskapet sätter säkerhet och försvar allra högst på agendan, men har även ytterligare sex prioriteringar: förbättrad gränsbevakning och hantering av migration; motståndskraft mot utländsk påverkan och desinformation; förbättrad konkurrenskraft; energiomställning med fokus på försörjningstrygghet och rimliga priser; konkurrenskraftigt och motståndskraftigt jordbruk, och hälsosäkerhet genom digitalisering av vården och förbättrad läkemedelsförsörjning.

Sveriges fördelar i EU

EU är idag en viktig del av det svenska samhället. Den inre marknaden med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och personer är en av EU:s hörnstenar och uppskattas generera omkring 300 miljarder svenska kronor till Sverige varje år. Cirka två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder på den inre marknaden. EU-samarbetet tillgängliggör också medel för forskning och utveckling och stöd till jordbruk och regioner. Genom EU:s roamingregler kan svenskar använda sin telefon utan extra kostnad i hela EU och stipendier som ERASMUS+ har gjort det möjligt för fler att studera utomlands.

Sverige lämnat in sin första begäran om utbetalning från EU:s återhämtningsfond på 1,6 miljarder euro. Totalt kan Sverige få 3,5 miljarder euro, motsvarande 40 miljarder kronor, utifrån det åtgärds- och reformprogram som har antagits. Pengarna är avsedda att gå till ett stort antal projekt inom framför allt grön omställning, kompetensutveckling och digitalisering. Här hittar ni de 100 största mottagarna av stödet.

Om krisen kommer

År 2021 skapade EU en ny myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser, Myndigheten ska bland annat säkerställa tillgång till vaccin, mediciner och skyddsutrustning såsom handskar och munskydd. EU har också en civilskyddsmekanism för förebyggande av, beredskap för och insatser vid naturkatastrofer och andra kriser. Vid till exempel en naturkatastrof kan Sverige bidra med stöd till andra länder eller i sin tur få stöd från andra, till exempel flygplan för brandsläckning eller donation av medicinsk utrustning.

Cybersäkerhet och digital resiliens

Cyberattacker har ökat i omfattning runt om i världen och vi behöver på olika sätt bygga upp våra samhällens digitala resiliens – motståndskraft. 309 cyberattacker mot sjukvården registrerades under 2023, varav drygt hälften inkluderade utpressningsprogram, (eng. ”ransomware”).

EU-kommissionen har lagt fram en EU-handlingsplan för att stärka cybersäkerheten hos sjukhus och vårdgivare. Bland annat bidrar planen till att bygga upp hälso- och sjukvårdssektorns kapacitet att förebygga cybersäkerhetsincidenter genom förbättrade beredskapsåtgärder, och exempelvis vägledning om cybersäkerhetspraxis. Dessutom ska EU:s cybersäkerhetsbyrå inrätta ett alleuropeiskt stödcentrum för cybersäkerhet. För att fortsätta på det digitala spåret har EU:s lag om digitala tjänster, även kallat Digital Service Act eller enbart ”DSA” som syfte att skapa en säkrare och mer ansvarsfull digital miljö. DSA omfattar bland annat ansvar för innehåll, öppenhet och användare säkerhet. Enligt DSA ska samtliga leverantörer av digitala tjänster, särskilt större plattformar, begränsa spridning av skadligt innehåll eller desinformation. En större plattform innebär att en online plattform måste ha mer än 45 miljoner användare som är aktiva inom EU.

Lagstiftningen om minimilöner kan återkallas

EU:s lagstiftning i fråga om minimilöner har länge varit besvärlig för Sverige och arbetsmarknadens parter, då de har fruktat att detta ska inkräkta på den svenska modellen där parterna förhandlar om löner. Danmark tog EU-direktivet om minimilöner från 2022 till EU-domstolen, och i veckan kom ett uttalande från generaladvokaten, som är ett slags förhandsbesked. Generaladvokaten anser att direktivet inte har stöd i EU-rätten och att hela lagstiftningen bör återkallas. Tiden får utvisa EU-domstolens beslut som kommer omkring sex månader efter generaladvokatens uttalande. Än är inte sista ordet sagt.

Vilken riktning väljer världens ledare?

Ett av de första beslut USA:s nya president Donald Trump meddelar, är att USA kommer att lämna Parisavtalet om klimatet – för andra gången! Inom EU råder en spänd väntan om vilka uttalanden som kan tänkas komma angående stödet till Nato och utökade tullar mot Europa. Om ett par dagar är det World Economic Forum årsmöte i Davos, där Ursula von der Leyen ska delta som talare, och även Europaparlamentets talman Roberta Metsola, samt Donald Trump och flera andra stats- och regeringschefer. Temat för årets forum är ”Collaboration for the Intelligent Age”.

Vad har Europa Direkt Sydskåne på gång i vår?

Under 2025 genomför vi på Europa Direkt Sydskåne flera aktiviteter i Sjöbo, Tomelilla, Ystad och Simrishamn för att uppmärksamma jubileumsåret. Vi arrangerar även evenemang tillsammans med de andra tre Europa Direkt kontoren i Skåne. Exempelvis en journalistutbildning på Malmö stadsbibliotek den 14 maj.

Läs mer och anmäl dig till våra olika event i kalendariet till höger.