EU arbetar mot “Fake News”

I den digitala tidsåldern blir det allt vanligare med “Fake News” – falska nyheter. Inte minst med det nuvarande läget i Ukraina är det extra viktigt att hålla koll på vilka nyheter som är faktabaserade.

9 av 10 svenskar läser nyheter digitalt (svenskarnaochinternet.se, 2021). Med sociala mediers intåg i vår vardag ökar även risken att bli påverkad av och att sprida nyheter som inte är korrekta.

Vad gör EU åt detta?

EU driver en webbsida sedan 2015 som arbetar mot falska nyheter, specifikt de som sprids från ryska påverkanskampanjer. På sidan EUvsDisinfo har man samlat artiklar som bedömts vara falska nyheter och del i påverkanskampanjer. Databasen uppdateras veckovis och innehåller just nu över 12 000 artiklar.

På hemsidan kan du även göra en quiz och testa om du kan avgöra vilka nyheter som är riktiga och vilka som är påhittade.

Hur kan du se att något är falska nyheter?

Det finns flera saker du som konsument av nyheter kan tänka på för att bli mera källkritisk. Här kommer ett antal tips från EU-kommissionen.

• Ursprung:
  • Är nyheten skriven av en trovärdig nyhetssida?
  • Är namnet skrivet på rätt sätt? (t.ex. NeVV York Times)
  • Har andra sidor också rapporterat om samma nyhet?
• Innehåll:
  • Låter innehållet sannolikt? – Om det låter för bra för att vara sant, är det ofta så!
  • Är det välskrivet, eller förekommer det stavfel och konstiga meningar?
• Författare:
  • Är artikelförfattaren trovärdig?
  • Är kontot verifierat? – Ofta har sociala medier sidor möjligheten att ha verifierade konton på t.ex. Twitter och Instagram.
  • Är det skriven av journalist, politiker, regeringen, eller någon annan? – Olika författare kan ha olika syften med vad de skriver!
• Medier:
  • Ser bilderna konstiga ut, kan de vara manipulerade bilder?
  • Kan andra medier eller någon video i artikeln vara redigerad?

Om du ser information, på exempelvis Facebook, som du tror är falska nyheter – anmäl inlägget.