Kommer rättsstatsprincipen att påverka utbetalningarna av EU-medel?

I ett extrainsatt möte den 21 juli i år lade Toppmötet (Europeiska rådet) fram ett förslag om EU:s nästa långtidsbudget. För att långtidsbudgeten, som ska gälla 2021-2027, ska kunna träda i kraft måste den röstas igenom av Europarlamentet. Något som flera grupper i Parlamentet varit tydliga med att de inte kommer att göra.

I långtidsbudget finns ett stort återhämtningspaket för covid-19-pandemin, Next Generation EU. En viktig fråga är om EU skulle kunna frysa utbetalningarna från till exempel återhämtningspaketet till medlemsländer som bryter mot rättsstatsprincipen. Principen innebär att statens domstolar ska vara politiskt obundna och är ett av EU:s medlemskrav.

På Europaparlamentets Facebooksida hölls ett panelsamtal den 10 september kring långtidsbudgeten och kraven kring utbetalningar av EU-medel. I samtalet deltog EU-minister Hans Dahlgren, svenska Europaparlamentariker och olika experter.

Hans Dahlgren kommenterade Toppmötets senaste framläggning av långtidsbudgeten där en formulering gällande brott mot rättsstatsprincipen fanns med, en så kallad villkorhetsordning.

Alla partierna som deltog i samtalet tyckte dock att det förslag som Toppmötet lagt fram om en villkorhetsordning var för vag. Centerpartiets representant, Abir Al-Sahlani, menar att EU behöver vara en förebild för mänskliga rättigheter, därför behövs det också finnas konsekvenser för de medlemsländer som inte följer rättsstatsprincipen. Moderaterna, representerade av Arba Kokalari, poängterade att det dock var viktigt att den enskilde individen inte blev drabbad vid eventuella sanktioner mot en medlemsstat som bryter mot rättsstatsprincipen.

Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna, var tydlig med att Sverigedemokraterna inte kommer rösta igenom förslaget. Alice Bah Kuhnke från Miljöpartiet tycker inte att förslaget är tillräcklig och tryckte på att det är viktigt att EU sätter hårt mot hårt mot de medlemsstater som bryter mot rättsatsens principer, annars finns det risk att tilliten till EU skada. Evin Incir från Socialdemokraterna poängterar att ett land som bryter mot rättsstatsprincipen också bryter mot mänskliga rättigheter.

Malin Björk från Vänsterpartiet vill se en kraftigare satsning mot de länder som bryter mot rättsstatsprincipen och poängterar att detta måste ske nu annars är det ytterligare 7 år innan man kan försöka komma åt de stater som bryter mot rättsstatsprincipen.

Johan Hirschfeldt, jurist och f.d. president i Svea Hovrätt fick avsluta panelsamtalet. Johan menar att alla medlemsstater behöver utveckla och förfina sin demokrati. Är du EU-medborgare ska du kunna lita på rättsväsendet i alla EU-länder. Rättsstatsprincipen är utsatt för stora angrepp i flera medlemsländer och varje land måste ta ansvar för sitt system. Johan menar att rättsstatsprincipen bara kan blomstra i ett land där invånarna känner ett kollektivt ansvar för att införa principen i sin politiska och rättsliga kultur.

Samtalet modereras av Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets kontor i Sverige.