Nyligen släppte IPCC, Intergovermental Panel on Climate Change, sin rapport om de rådande klimatförändringarna och hur det kan komma att se ut i framtiden. EU-organet EIT, Europeiska institutet för innovation och teknik, skriver på sin hemsida att resultaten i rapport visar att den genomsnittliga temperaturen kan stiga över 2 grader redan under 2000-talet om det inte sker betydande minskningar av växthusgasutsläpp de närmaste årtiondena. 

Den Gröna Given är EU:s tillväxtstrategi som innebär en omställning till en både grön och ekonomiskt hållbar framtid för alla. Den Gröna Given omfattar flera delmål. Ett av de större målen är att hela EU ska bli klimatneutralt till 2050. För att nå dit ska vi minska våra växthusgasutsläpp med 55 % till 2030, jämfört med 1990. En strategi för att nå ett klimatneutralt EU är att ställa om till en hållbar livsmedelsproduktion, bl. a genom ökat stöd till ekologiskt jordbruk. En ytterligare strategi i EU:s Gröna Giv är att jobba mot en cirkulär ekonomi, där saker återanvänds. Vi ringde och pratade med våra kommunstyrelseordförande i Ystad, Tomelilla, Simrishamn och Sjöbo om kommunernas omställning mot en hållbar framtid och vilka utmaningar de ser.

Simrishamn

Kommunstyrelseordförande Jeanette Ovesson i Simrishamns kommun, berättar om Simrishamns nya hållbarhetspolicy. Denna klubbades igenom i december 2020. ”Styrdokumentet ska vara ledstjärna för beslut som tas i kommunen”, säger Jeanette. ”Vi håller på att ställa om vår fordonsflotta i kommunen till fossilfria fordon men det är en omställningsprocess. Bilarna måste kunna köra långt, vara snabbladdade och det måste upprättas laddningsstationer, det är en förändring som tar tid. Vi är en stor lantbrukskommun, vilket innebär att det finns många stora maskiner, som är dyra att byta ut och ibland kanske det inte finns grönare alternativ. Vi är mitt i omställningen. Vi folkvalda i kommunen ska göra vårt, sedan måste också regionerna, staten och EU göra sitt. Men det är bra att det finns ett tydligt mål, att vi ska bli klimatneutrala till 2050, då kan vi styra åt det hållet, handla åt det hållet, investera åt det hållet. Det hänger på oss alla att jobba åt samma håll, folkvalda, näringslivet och befolkningen” avslutar Jeanette.

Sjöbo

Magnus Weberg, kommunstyrelseordförande i Sjöbo kommun, ser en stor utmaning med kollektivtrafiken i Sjöbo kommun. Sjöbo är en utspridd kommun där flertalet av kommuninvånarna bor utanför tätorterna. ”En stor del av vår klimatpåverkan kommer från bilpendling och kollektivtrafiken”, säger Magnus, ”vi är en av de biltätaste kommunerna i hela landet och en utmaning är att expandera kollektivtrafiken så att den blir hållbar och tillgänglig för alla”. Magnus berättar att det sker ett långsiktigt samarbete över kommungränserna att utveckla kollektivtrafiken. Till exempel ska nya busstationer med säkra laddningsmöjligheter för elcyklar och säker förvaring av batterier upprättas, för att göra det lättare och mer attraktivt för kommuninvånarna att använda sig av kollektivtrafiken. Ett annat exempel är det EU-finansierade projektet Mobilitet på Tvärs, ett samarbete mellan Sjöbo, Lund och Tomelilla samt fem kommuner på Själland, som bland annat jobbar för att utveckla hållbar mobilitet på landsbygden. ”På sikt ska Sjöbo kommun bli en fossilfri kommun”, berättar Magnus, ”vi jobbar just nu med en omställning mot en fossilfri kommun när det gäller den kommunala sophanteringen, skolresor, uppvärmning av byggnader och trafiken”. Magnus vill också lyfta fram Sjöbo solcellspark, i och utbygganden i höst kommer den att bli tre gånger så stor och därmed blir Sjöbo kommun Sveriges solcellstätaste kommun. ”Idag är vi på andra plats när det kommer till mängd producerad kilowatt per kommuninvånare”, säger Magnus.

Tomelilla

Kommunstyrelseordförande i Tomelilla, Per-Martin Svensson, vill lägga vikt vid lokalproducerad energi och livsmedelproduktion. ”Kan vi försörja oss själva på lokal nivå går det åt mindre energi att förse oss med livsnödvändigheter”, säger Per-Martin. Förra hösten klubbades Tomelillas nya vision igenom, Vision Tomelilla, som förenar hållbarhet med innovation. Samtidigt lägger också Per-Martin vikt vid internationella samarbeten. För att kunna komma fram till den teknik som behövs för att kunna producera klimatsmart energi. Per-Martin menar att det är viktigt att investera i ny teknik och att hitta nya lösningar, i enlighet med både EU:s Gröna Giv och nationella mål. ”Bara vi kan hålla sams så tror jag på en hållbar utvecklig. Det är i grund och botten det EU är skapat för”, säger Per-Martin.

Ystad

Kristina Bendz, kommunstyrelseordförande i Ystad, berättar att Ystads kommun jobbar med Ystadmodellen. Med Ystadmodellen riktar sig Ystads kommun både mot små och stora företag i Ystads näringsliv och hjälper dem att hitta hållbara lösningar som också är lönsamma för deras verksamheter, bland annat erbjuder kommunen vägledning. ”Ystads kommun jobbar med hållbarhet på flera sätt. Till exempel sitter Ystads kommun med i Region Skånes effektkommission, där myndigheter jobbar tillsammans med kommuner och näringslivsidkare för att tillsammans kunna utveckla och förbättra energiförsörjningen i Skåne. Ystads kommun sitter med som representant för de sydöstra Skånes kommuner”, berättar Kristina. Kristina berättar även att det finns flera samarbeten mellan sydöstra Skånes kommuner för att hitta gemensamma hållbara lösningar. Till exempel har kommunerna samordnat sin matutkörning för skolor och andra typer av kommunala matsalar, vilket sparar skattemedel och är mer energieffektivt. ”Hållbarhet kräver ett helhetsperspektiv”, säger Kristina. ”Grön hållbarhet förutsätter ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet, allt hör ihop.”

Vad säger miljöstrategerna?

Mattias Müller är miljöstrateg på Simrishamns kommun och har jobbat med miljöfrågor sedan 2002. Mattias ser allvarligt på höjningen av havsnivån, då Simrishamn är en kustkommun med utsatta partier, samtidigt är Martin hoppfull. ”Klimatförändringarna har varit kända länge men nu har man vaknat och börjat ta det på allvar. I Simrishamn finns viljan att ställa om. Vi är 100 % fossilfria i uppvärmning och elförbrukning för kommunens byggnader och verksamheter. Nu ska vi bli fossilfri i fordonsbränsle, där är vi inte riktigt än”. I december 2020 klubbade Simrishamn igenom sin nya hållbarhetspolicy som omfattar både FN:s och EU:s klimatmål. ”Policyn gäller fram till 2030 och uppfyller vi den har vi kommit väldigt långt”, säger Mattias.

Vi pratade även med Andreas Johansson, som arbetar som miljöstrateg på avfallsenheten i Ystad. Han berättar för oss om den nya kretsloppsplanen som antogs i år, framtagen av 10 av Sysavregionens kommuner, där Ystad, Tomelilla, Simrishamn och Sjöbo ingår. Kretsloppsplanen är den nya planen för hållbar avfallshantering i Sysavregionerna, där EU:s mål för cirkulärekonomi är inbakat.

Hur kan EU hjälpa till i omställningen?

Inom EU finns det ett flertal fonder att söka bidrag från när vi ställer om mot en hållbar framtid. Här listas några exempel på fonder där finansiering finns att söka mellan 2021-2027:

EGAF, står för European Agricultural Guarantee Fund. Fonden går ut på att stötta europeiska jordbrukare med, bland annat, finansiellt stöd vid hållbar odling samt finansiellt stöd till unga jordbrukare. EMFAF, European Maritime, Fisheries and Aquaculture Fund, är EU:s fond för fisk- och havsindustrin. EMFAF stöttar, bland annat, fiskeri i omställningen till hållbart fiske och fonden fokuserar speciellt på småskaliga fiskerier och unga fiskare. EAFRD, European Argicultural Fund for Rural Development, ger främst ekonomiskt stöd till jordbrukare på landsbygden för att gynna en hållbar ekonomisk utveckling av jordbruket på landsbygden.

Läs mer om fonderna här

Behöver du hjälp och rådgivning? EU erbjuder rådgivning både till dig som privatperson och företagare. Läs mer här