EU står upp för mänskliga rättigheter

Sveriges regering har gett grönt ljus för en EU-gemensam sanktionsregim mot kränkningar av och brott mot mänskliga rättigheter, så kallade Magnitskij-sanktioner, som innebär att man har rätten att beslagta finansiella tillgångar samt neka individer att resa in i vissa länder.

Sanktionerna är döpta efter den ryske revisorn Sergei Magnitskij, vars avslöjande om korruption i det ryska företaget Hermitage Capital ledde till att han häktades och avledd i ryskt fängelse 2009. Länder som sedan tidigare vidtagit Magnitskij-sanktioner är bland annat USA och Storbritannien.

Beslutet ska nu accepteras av EU:s utrikesråd. Om det röstas igenom så innebär det att EU kan vidta restriktiva åtgärder mot aktörer i hela världen som begår eller är involverade i kränkningar och brott mot mänskliga rättigheter. EU kan också straffa organisationer, statliga och ickestatliga, som gör sig skyldiga till folkmord, tortyr eller människohandel, och andra förkastliga gärningar.

Sanktioner som EU kan utfärda innefattar reserestriktioner och att frysa ekonomiska tillgångar. Det här är ytterligare en åtgärd av flera där EU står upp för sina grundvärderingar om demokrati, frihet, rättsstatsprincipen och rättvisa i världen. Inom EU har tills vidare endast funnits lands-, ämnes- eller konfliktspecifika sanktioner, exempelvis mot personer som stridit mot förbudet av kemiska vapen. Genom att anta en övergripande sanktionsregim så ska det bli enklare för EU att utfärda sanktioner mot människorättsövergrepp. Det här blir ett ytterligare tillägg i EU:s utrikespolitiska verktygslåda med syfte att avskräcka sådana aktörer.

Regeringens beslut kommer i samband med den nya demokratiska handlingsplan som kommissionen presenterade förra veckan som består av tre delar – fria och rättvisa val, mediefrihet och kampen mot desinformation.

Handlingsplanen kan ses här.