Varför Sverige kan vara nöjda med EU-toppmötets resultat
Under sommaren (17-21 juli) var det dags för ett maratontoppmöte där flera viktiga saker skulle bestämmas. Pandemin som drabbat världen har lett till den största ekonomiska nedgången i Europa efter andra världskriget. Dagar av diskussioner och förhandlingar resulterade i ett antal olika överenskommelser. Flera av dem hade att göra med hur vi ska återhämta samhället efter Corona-pandemin.
Här kommer exempel på en del av överenskommelserna från mötet:
- Långtidsbudgeten, för perioden 2021-2027, blev 1074,3 miljarder euro
- Räddningspaketet efter Corona-pandemin, ”Nästa Generation EU” (NGEU), landade på 750 miljarder euro – 390 i bidrag och 360 i lån.
- För att finansiera NGEU får EU-kommissionen låna upp pengar på finansmarknaden
- Varje medlemsland bestämmer om och hur mycket man vill låna, dock max 6,8 % av sin egen BNI (bruttonationalinkomst).
- Länder som vill få tillgång till medlen måste skapa en nationell plan för hur de ska användas. Planen ska sedan godkännas och följa olika rekommendationer och värderingar.
- Om ett land anses missbruka medel kan utbetalningarna stoppas till dess att EU:s stats- och regeringschefer hunnit diskutera saken.
- För att finansiera NGEU införs, från och med den 1 januari 2021, en avgift på icke-återvunna plastförpackningar.
- Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike får behålla sina rabatter.
Dessa punkter påverkar Sverige dels genom de pengar som kommer oss direkt till del, men även hur övriga europeiska länders ekonomier får stöd. Hälften av Sveriges BNP kommer från handel och 2/3 av den är med andra länder i Europa. På så sätt kan Sverige påverkas positivt av hur av alla andra länder får ta del av räddningspaketet och budgeten. Därför har Sverige flera skäl att vara nöjda med julitoppmötets resultat.