Hur kan EU-lagstiftning skydda konsumenter, bekämpa desinformation och värna om yttrandefriheten på nätet?

Handskakning genom dator

De flesta av oss använder dagligen olika digitala plattformar. Men hur skyddas vi konsumenter online, hur säkerställs rättvis konkurrens och demokrati? Kan EU-lagstiftning skapa tryggare närvaro och säkrad yttrandefrihet på nätet? Vårens hetaste lagstiftningsfrågor diskuterades på seminariet ”Har Big Tech för mycket makt?”. Om du missade det kan du läsa en sammanfattning i detta inlägg.

Förra året, den 15 december, lade EU-kommissionen fram två förslag till nya bestämmelser för digitala tjänster, sociala medier, marknadsplatser på nätet och andra online-plattformar. Gerard de Graaf från Europeiska kommissionen, direktör med ansvar för dessa lagförslag, inledde med att världen förändras och det behövs nya regler och förhållningssätt. Det finns ett behov att se över områden som konsumenträtt, desinformation och yttrandefrihet på nätet. En annan utmaning är den makt och utbredning som finns hos ett litet antal digitala plattformar. Diskussionen var uppdelad i två olika paneler med representanter från Europaparlamentet, företag som Google och Facebook samt olika intresseorganisationer.

Panel 1: Hur kan lagförslagen främja demokratin?

Tiemo Wölken från Tyskland, medlem i det Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet, lyfte vikten av tydliga guidelines och regler kring ansvar på sociala plattformar. Detta kring områden som moderering av innehåll. Han menade att om yttrandefriheten ska skyddas så måste detta regleras genom demokratiska processer, inte av företagsbeslut.

När Marisa Jiménez Marín, direktör och biträdande chef för EU affärer för Facebook, blev utfrågad om Facebooks makt så lyfte hon att makt ger ansvar. Det är därför de deltar i diskussionerna kring de här nya förslagen. Nätet ska vara tryggt och fritt. Därför måste det finnas transparenta och rättvisa regler. Hon lyfte även att Facebook, som ett globalt företag, ibland måste ta beslut som inte alla håller med om.

Christoph Schmon, International Policy Director på Electronic Frontier Foundation, var positiv till de nya reglerna som kommer att ha stor påverkan på användarrättigheter och frihet online. Han påpekade att människor inte känner sig säkra och respekterade på nätet, något som kan ändras med de nya reglerna. Han menade att detta är något som kan omforma internet.

Vad händer nu?

Wölken sa att nästa steg är att förslagen och dess genomförande ska diskuteras. En utmaning är att olika länder inom EU har olika förutsättningar. Gällande tidsaspekten trodde han att det kommer att ta 2-3 år att implementera de nya förslagen.

Panel 2: Hur kan lagförslagen främja rättvis konkurrens och skydda konsumenter online?

Först ut var Alex Agius Saliba från Malta, som också är medlem i det Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet. Han hoppades att de berörda aktörerna inte ser det nya lagförslaget som ett hot, utan en möjlighet för att skapa förbättring. Det handlar om att se till att det som är olagligt offline även ska vara olagligt online. Det handlar också om att skapa förutsättningar för mera rättvis konkurrens och bättre konsumentskydd. Dock ansåg han att lagförslaget borde vara ännu mera ambitiös med högre krav.

Sinan Akdad från Sveriges Konsumenter höll med Saliba. Han ansåg att regelverket behöver gå längre kring exempelvis digitala marknadsplatser och försäljning av farliga produkter. Att marknadsplatser som Amazon och Wish behöver ha delat ansvar med tredjepart för produkterna som säljs.

Petra Wikström, Director of Public Policy, Schibsted betonade yttrandefriheten på olika plattformar. Hon ansåg att publicerat material, som bedömts ok av en redaktör, inte ska tas bort. Hon såg positivt på att förslagen till nya regler har kommit, men att olika plattformar kan behöva olika förhållningsregler.

Jakob Kucharczyk, Public Policy Manager for Competition Policy, Facebook tyckte att en gemensam regelbok var en bra tanke. Att det skulle vara användbart både för befintliga och för framtida företag. Dock var han tveksam till att ett och samma regelverk skulle fungera för alla olika typer av företag.

Vad händer nu?

Saliba berättade att ledningen från de stora aktörerna är inbjudan för diskussion och samtal till Europaparlamentet. Det är bra att alla får ge sina synpunkter. Att sedan få allt på plats kan ta 2-3 år. Han poängterade vikten av att detta blir en rättvis grund inte bara för EU, utan även något som kan inspirera andra delar av världen.

Panelsamtalet finns tillgängligt på Europaparlamentets Sverige Youtube sida >> 

Samtalet arrangeras av Europaparlamentet i Sverige.