Sveriges roll i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik

EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik är en viktig plattform för ökat samarbete mellan Sverige och övriga medlemsstater. Flera olika initiativ, som EU:s permanenta strukturerade försvarssamarbete (Pesco) och försvarsfonden (EDF), har lanserats sedan 2016. Detta har hjälpt till att stärka solidaritet inom EU.

Syftet med EU:s och Sveriges internationella försvarssamarbeten är att försäkra långsiktig fred, skapa stabilitet och säkerhet när och var det än behövs samt att kämpa mot gränsöverskridande hot. Tillsammans med andra tar vi ansvar för tryggheten på vår kontinent.

Det finns en stark länk mellan vad som pågår utanför EU:s gränser och säkerheten inom unionen. Genom militära och civila uppdrag har EU bidragit till stabilitet på den regionala och den internationella scenen.

Diplomati, humanitärt bistånd, mänskliga rättigheter, ekonomiskt stöd och handelspolitik är viktiga aspekter av EU:s globala säkerhet- och fredsarbete. Vid varje kris används dessa verktyg för att assistera och säkerställa unionens intressen. Medlemsstaternas militära rörlighet är avgörande för att kombinera deras styrkor. Detta har varit en annan viktig utvecklig i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Pesco

Pesco är ett EU-ramverk som gör det möjligt för medlemsstaterna att samarbeta kring projekt inom försvar och säkerhet. Medlemsstaterna samarbetar med exempelvis militär utbildning och övningar samt en delad militär kapacitet på land, luft och hav. Arbetet sträcker sig också till det allt viktigare området av cyberförsvar.

Seminarium

I slutet av februari samarrangerade den Svenska Atlantkommittén och EU-kommissionens representation i Sverige ett seminarium för att diskutera vilken politisk inriktning EU:s säkerhets- och försvarssamarbete bör ta, vilket kallas ”EU:s strategiska kompass”.

Försvarsminister Peter Hultqvist inledde seminariet med att påpeka att ingen medlemsstat kan ta ansvar för de allvarliga och komplexa säkerhetspolitiska utmaningar som EU står inför på egen hand. Han argumenterade att tillsammans kan vi som en global aktör bestämma en gemensam försvarspolitik och genom samarbete med NATO frambringa stabilitet, säkerhet och trygghet. Hultqvist utryckte att Sverige är tidigt ute i säkerhetssamarbetet och hur den strategiska kompassen kan komplettera en intern försvarsmakt genom att bedöma ett hot innan inverkan.

Pål Jonson, Ordförande för riksdagens försvarsutskott, påpekar att Sverige har god industriell förmåga inom området. Han hoppas på ett större svenskt engagemang med att utforma den strategiska kompassen och vill försvara Sveriges position både i EU men också inom NATO för att säkerställa svenska intressen.

Timo Pesonen, Generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor, tror integreringsprocessen har främjat en gemensam försvarsbudget för utvecklingen av drönare, militära kommunikationsverktyg och ny teknologi. Han anmärker att det finns ett behov att använda civila industrier och uppfinningar men tycker att EU bör bli mindre beroende av NATO.

Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council, vill ha ett fortsatt starkt samarbete mellan EU och NATO och tror att Sverige kan vara en bra länk i detta förhållande. Wieslander tror att eftersom den svenska försvarsindustrin är relativt stor jämfört med större aktörer inom EU bör vi få mer inflytande i denna förhandlingsprocess. Hennes hopp är att säkerhetssamarbetet kan stödja försvaret i norra Europa för att minska risken av att Ryssland börjar bruka sin kraft.

Läs mer om EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik HÄR (engelska) >>

Hela seminariet går att se på EU-kommissionen i Sveriges Youtube-sida HÄR >>