Efter valet – vad händer nu?

Nu var det en månad sedan valet till Europaparlamentet och en ny mandatperiod börjar ta form. Överlag ökade valdeltagandet runt om i medlemsländerna kraftigt. Från att ha legat kring 42 % både år 2009 och 2014 så steg siffran glädjande nog till hela 50,95 %. Det betyder ett rejält uppsving för intresset i att nyttja den demokratiska rösten vi har i EU-valet.

Högst valdeltagande i år kom från Belgien där 88,47% röstade och lägst deltagande sågs i Kroatien där 29,86% röstade. Valdeltagandet i Sverige slutade på 55,27%, vilket är ca 4% högre än 2014. Det betyder att 4 187 848 svenskar röstade varav 7 576 917 var röstberättigade. Hela listan på medlemsländernas röstaktivitet kan du hitta här. 

Det ökade valdeltagandet runt om i EU beror sannolikt på olika kampanjer som drivits i medlemsländerna för att påminna om att det med hjälp av rösträtten går att påverka politiken som genomförs i Europaparlamentet. De största förändringarna i den nya 5-årsperioden av parlamentariker från Sverige är 1 nytt mandat var för Moderaterna och Sverigedemokraterna, Centern och Kristdemokraterna. Däremot tappar Miljöpartiet 2 mandat, Liberalerna och Feministiskt initiativ tappar båda 1 mandat var vilket gör att FI åker ut ur Parlamentet. 

I Europa syns något annorlunda trender, både de liberala och de gröna partierna ökar markant i styrka. Liberalerna går från 69 till 101 säten medan de gröna ökar från 52 till 70 säten. Socialdemokratiska partier backar i många av de större medlemsländerna så som Frankrike, Storbritannien och Tyskland. De högerpopulistiska partierna går framåt i några länder, men rejält back i andra. Frågan kvarstår om ytterlighetspartierna kan enas i omröstningar eller om de kommer att vara för splittrade för att få något inflytande. 

Att det främst är de liberala partierna i gruppen Renew Europe (forna Alde) samt miljöpartierna i gruppen Gröna/EFA som ökar, kommer högst troligt att ge starka efterverkningar i Europaparlamentet. Framgångarna för de liberala partierna kan innebära förändringar i hur de kommande EU-samarbetet kommer att se ut. Traditionellt sett brukar de liberala partiernas föra en politik som innebär djupare och mer långtgående europeisk integration och lösningar, än de forna giganterna i Parlamentet. 

Något som till synes verkar ena den stora massan av EU-medborgare är att ta gemensamma politiska krafttag för att förhindra och förmildra klimatkrisen. Det kan vara en viss ”Greta-effekt” som fått väljarna att påminnas om att stora och gränsöverskridande frågor, som att sätta långsiktiga och effektiva klimatstrategier och mål, bäst kan genomföras med nationsöverskridande politiska beslut och samarbete. 

Sammanfattat kan vi konstatera att det är en spännande period som väntar den europeiska politiken. Även om det är ett mer fragmenterat parlament som kommer att göra entré i år så öppnar det också upp för mer partiöverskridande kompromisser. Än kan dock mycket hända. 

Fortfarande väntar vi på hur, om och när Brexit-förhandlingarna kommer att fortlöpa. Fortfarande har inget utträdesavtal godkänts i det brittiska parlamentet och om läget fortgår kan detta ge konsekvensen att Storbritannien lämnar EU med en ”no deal”. 

Ett annat stort frågetecken är artikel-7-förfarandena mot Polen och Ungern som kan tänkas få inflytande i den europeiska politiken. Artikel 7, som innebär att vissa rättigheter tas ifrån ett medlemsland, kommer eventuellt drabba både Ungern och Polen eftersom dessa länder bryter mot fundamentala värderingar som krävs för att få vara med i unionen. Dessa värderingar innefattar bland annat respekt för mänskliga rättigheter, minoritetsgrupper, pressfrihet, demokrati och jämlikhet. 

Vill du hålla dig uppdaterad och läsa mer om hur det politiska läget i EU fortskrider? Läs mer på exempelvis Europaportalen.se eller Politico.eu.