Intensiva dagar i EU trots sommartider

Nu händer det mycket inom EU:s olika institutioner efter EU-valet, trots att det är sommar och semester för många i Europa. För några dagar sedan deltog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Europeiska rådets första möte efter valet den 6–9 juni.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslogs som kandidat till posten som EU-kommissionen ordförande under de kommande fem åren. Estlands premiärminister Kaja Kallas föreslogs som en lämplig kandidat till posten som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Portugals tidigare premiärminister António Costa valdes till nästa ordförande för Europeiska rådet.

I samband med mötet upprepade EU-ländernas ledare sitt fulla stöd till Ukraina när landet fortsätter att försvara sig mot Ryssland. Särskilt efter det att anslutningsförhandlingarna till EU har inletts i veckan. Ursula von der Leyen, Charles Michel och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknade EU:s säkerhetsåtaganden för Ukraina som infriar EU:s löfte. Under den avslutande presskonferensen uttalar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen följande: “Jag vill uttrycka min tacksamhet till de ledare som ställde sig bakom min nominering till en andra mandatperiod som ordförande för Europeiska kommissionen. För mig innebär det att jag nu kommer att söka Europaparlamentets bekräftelse på min utnämning efter att ha presenterat mina politiska riktlinjer för de kommande fem åren”.

Vid Europeiska rådets möte den 27 juni antog EU-ländernas ledare den strategiska agendan 2024-2029 som fastställer EU:s viktigaste mål för de kommande fem åren och som bygger på tre pelare:

  • Ett fritt och demokratiskt Europa
  • Ett starkt och säkert Europa
  • Ett blomstrande och konkurrenskraftigt Europa

Vad gör våra folkvalda EU-kandidater nu?

Mellan den 16–19 juli samlas de nyvalda ledamöterna i Europaparlamentet för sin första plenarsession i den nya mandatperioden. Fram till dess pågår ett intensivt arbete med att bilda politiska grupper baserat på gemensamma politiska idéer. Under mandatperioden 2019–2024 fanns det sju politiska grupper.

Under den första plenarsessionen kommer ledamöterna att besluta om hur många ledamöter som ska sitta i varje parlamentsutskott. De politiska grupperna ska sedan utse ordinarie ledamöter och suppleanter i respektive utskott. Fördelningen av antal utskottsplatser för respektive politisk grupp, speglar sammansättningen av parlamentet i sin helhet. Parlamentet kommer under denna session även att välja sin nya talman, vice talmän och kvestorer (ämbetsmän). Nästa steg är att ledamöterna röstar för att välja en ny ordförande för EU-kommissionen, och bedöma kommissionärskandidater under offentliga utfrågningar. När den nya kommissionen gjort sina val, måste de få parlamentets godkännande för att få tillträda. Efter dessa formella, men viktiga steg, börjar arbetet för de nyvalda. Läs mer här: Vad händer efter Europaparlamentsvalet?

Snabba fakta

Vad är den strategiska agendan?

Vart femte år enas EU-ländernas ledare om EU:s politiska prioriteringar för framtiden. Det är ett gemensamt arbete som leds av ordföranden i Europeiska rådet där ledarna diskuterar och fattar beslut tillsammans. Detta sker mot bakgrund av EU-valet och före utnämningen av EU-kommissionen.

Varför behöver EU en strategisk agenda?

EU har under de senaste åren stått inför flera kriser som trots allt har lett till att unionen har blivit starkare och mer enad. EU har agerat snabbt och samordnat, allt från kampen mot klimatförändringarna till att mildra effekterna av coronapandemin och åtgärder som vidtagits till stöd för Ukraina till följd av Rysslands angrepp. I takt med att världen blir mer instabil och komplex står EU inför både ekonomiska och geopolitiska utmaningar.

Den strategiska agendan bidrar till att göra Europa mer självständig och bättre rustat att hantera framtida utmaningar. Läs mer: 2024_557_new-strategic-agenda.pdf (europa.eu)