Beslut om långtidsbudgeten dröjer

I somras samlades ledarna för EU-länderna i det så kallade Toppmötet och la fram förslag om nästa periods långtidsbudget, 2021-2027 i kombination med coronafonden Next Generation EU. Sammanlagt är det en summa på 1.8 biljoner euro.

Långtidsbudgeten spelar stor roll då EU:s årliga budget läggs inom ramen för långtidsbudgeten, och förhandlingen om långtidsbudgeten påbörjas några år innan den nya perioden ska börja.

Efter Toppmötet gick turen över till Europaparlamentet, som skulle revidera och rösta om budgetförslaget för att sedan lämna vidare till Ministerrådet, där varje medlemslands ministrar träffas beroende på ämnet och där har frågan varit fastlåst.

Förhoppningarna var höga inför den 10:e november att långtidsbudgeten och återhämtningspaketet skulle klubbas igenom, men Polen och Ungern har lagt in sin vetorätt och blockerat pengarna.

Alla medlemsländer måste vara överens om budgeten för att den ska kunna utbetalas.

Anledningen till Polen och Ungerns veto är att ett godkännande är sammankopplat med den nya mekanismen enligt vilken EU-stöd kan stoppas till EU-länder som ej uppfyller grundläggande demokratiska regler, såsom rättstatens principer.

Kritiker menar att Polen och Ungern har urholkat sina demokratiska grunder som oberoende domstolar och press- och yttrandefrihet. EU-domstolen har även fällt länderna för att ha brutit mot EU-rätten. Ett exempel är att EU-domstolen kom fram till att Polen, Ungern och Tjeckien bröt mot EU-rätten när de vägrade ta emot kvotflyktingar 2015. Polen, Ungern och Tjeckien menar att de vägrade för att kunna upprätthålla lag, ordning och inre säkerhet i sina länder.

Polen och Ungern är oroade att mekanismen kan komma att användas för att sätta press på EU-länder, med demokratiskt valda regeringar, att ändra på andra saker än det uttryckliga målet om frågor som hotar EU:s finansiella intressen. De menar att det underminerar rättsstaten genom att degradera den till ett politiskt instrument och att de därför lagt in sin vetorätt. I ett gemensamt uttalande fastslog Ungerns premiärminister och Polens regeringschef att det nuvarande förslaget inte tillräckligt specificerar kriterierna för indraget EU-finansiering och att inget av länder kommer dra tillbaka sin vetorätt förrän de båda är nöjda med kompromissen.

Under november hölls ett extrainsatt Toppmöte om coronakrisen där nyheten om ett vaccin innan årsslutet presenterades (läs mer), men inget beslut nåddes angående villkorhetsordningen eller långtidsbudgeten.

Om ingen kompromiss nås och Polen och Ungerns veto kvarstår kan inte den nya flerårsbudgeten och coronafonden träda i kraft vid årsskiftet. Då förlängs istället den nuvarande budgeten och det innebär att bara vissa utgifter kan betalas ut, som exempelvis jordbruksstödet. Nya projekt, forskningsjobb och program kommer bli svårare att bedrivas och kan försvinna. Utan en ny flerårsbudget så tappar även Sverige sin medlemsavgiftsrabatt, som rikare EU-länder har.

Nästa EU-toppmöte äger rum 10 – 11 december. Det återstår att se om en lösning kan nås då.