Panelsamtal om situationen i Belarus
I fredags arrangerade Europaparlamentet ett seminarium om situationen i Belarus och vad EU kan och bör göra för att främja den demokratiska oppositionen. Samt vad ett pris som Sacharovpriset betyder för demokratirörelsen, som vann priset i år.
Utrikesminister Ann Linde, som var först ut av talarna för dagen, har tillsammans med statsminister Löfvén träffat och talat med oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. Hon belyste de starka kopplingar som Sverige har till Belarus civilsamhälle, Sverige är ett av de länder som ger mest stöd till det belarusiska civilsamhället. Linde fortsatte med att berömma demokratirörelsen för sin enorma bedrift att få igenom demonstrationerna utan att ta till våld, och la till att de är oerhört välförtjänta till Sacharovpriset.
Den 1 januari 2021 tar Sverige tar över ordförandeskapet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Det är ett roterande ordförandeskap där vart och ett av medlemsländerna är ordförande under ett år. I och med ordförandeskapet så kommer Sverige fortsätta uppmana den belarusiska ledningen att inleda en genuin dialog med den demokratiska oppositionen för att få en långsiktig lösning. Det är oerhört viktigt at OSSE inte vänder ryggen mot det belarusiska folket, sade utrikesministern.
Martin Uggla, ordförande för Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, har jobbat med situationen i Belarus under flera år. Han påpekade hur viktigt det är att dokumentera de övergrepp som sker, så att det uppmärksammas internationellt. Sociala medier har varit en viktig kanal för att få ut denna dokumentation. När Sverige tar över ordförandeskapet i OSSE är det viktigt att trycket på landets president, Lukasjenko, ökar så att han inte erkänns som en legitim ledare. Att tilldelas Sacharovpriset är ett viktigt stöd för demokratirörelsen, då sådana utmärkelser sänder en signal att demonstrationer erkänns och ökar moralen. Däremot poängterade Uggla att kampen är långt ifrån klar, men att vi ser en förändring i Belarus som inte synts till tidigare.
Erik Halkjaer, ordförande i Reportrar utan gränser, beskrev Belarus som det farligaste landet i Europa för journalister, där de utsätts för hot dagligen. Halkjaer uppmanade att den övriga världen måste fortsätta ge stöd och skydd till de som behöver det, civilsamhället i Belarus kan inte förändra situationen på egen hand.
Sedan gick seminariet över till ett panelsamtal mellan Europarlamentarikerna Evin Incir (S), Arba Kokalari (M) och Karin Karlsbro (L). Alla tre var överens om att mer saker kan göras för att straffa den belarusiska regimen.
Evin Incir är suppleant i utrikesutskottet i Europaparlamentet och har arbetat väldigt nära frågan i flera år. Hon vill se bredare sanktioner som påverkar fler statliga aktörer i Belarus, för det kan snabba upp demokratiprocessen. Evin Incir berättade att Europeiska rådet har valt att anta en globala sanktionsmekanism som kommer göra det enklare att få till sanktioner snabbare mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter, något som vi skrev om förra veckan.
Arba Kokalari tyckte att mer behöver göras, de nuvarande sanktionerna räcker inte. Hon anser att tuffare tag krävs, bl.a. genom att utvidga sanktioner till företag som är nära regeringen, för vi måste pressa Lukasjenko till att komma till förhandlingsbordet. Hon påpekade att Europaparlamentet inte kan lagstifta om utrikespolitik men vi kan skapa opinion, skriva resolutioner och sätta tryck på andra ministrar i ministerrådet.
Karin Karlsbro är viceordförande i Belarusdelegationen, som är ett forum för att arbeta med EU:s relationer med Belarus. Att sprida information betyder mycket för protesterna och ger hopp för folket och det är folket eget val att besluta om sin framtid, påpekade Karin. Genom att samla in vittnesmål kan vi skapa en förebyggande process och om våldsutövarna vet att sanningen kommer komma fram om deras brott kan det leda till eftertanke, påpekade hon.
Hela seminariet kan ses här: https://fb.watch/2lNuQyIK6A/